Äkta och falsk fromhet

Betraktelse till 11:e söndagen efter Trefaldighet

Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. Jak 1:22

Förmaningen är lätt att begripa. Aposteln Jakob uppmanar de kristna i församlingarna han skriver till, att ta sin tro på allvar. De för vilka evangeliet inte blir något mer än en åskådning som man bejakar i teorin men som inte påverkar ens livsföring, är inte Guds barn fastän de tror sig vara det. De bedrar sig själva. I spegeln ser de en människa som av Guds ords kraft nyskapats till att tjäna Guds goda vilja (jfr 1:18). Men när de vänder bort blicken från spegeln följer de samma ogudaktiga livsföring som före omvändelsen (1:23f). Till exempel genom att inte tygla sin tunga, utan låta den fara ut i orättfärdiga vredesutbrott (jfr 1:19–21). Det beteendet bryter mot den verklighet som man som medlem i en kristen gemenskap är kallad att representera. Jakob varnar medkristna som fötts på nytt av Ordet men som riskerar lämna Guds rike utan att inse det. Den livslögn de hotas bli indragna i, är inte bara en tragedi för dem själva. Förlorar deras vittnesbörd sin trovärdighet och framstår som hyckleri, stöter de bort människor – som Herren vill frälsa – från sina kristna församlingar.

Det hör kristenlivet till att regelbundet rannsakande ställa sig frågan: Är jag, en ”det gudomliga Ordets hörare”, också dess görare? Vilka är de sidor i mitt liv där jag är benägen att nonchalera Guds bud och därmed skada trovärdigheten i mitt eget och i min församlings vittnesbörd? Stöter jag genom min olydnad mot Herren bort medmänniskor från Himmelriket? Håller sig människor borta från min församling därför att de i mig, som en av dess företrädare, ser en snål, feg och lat person för vilken Herrens bud om generositet, bekännarmod och iver att arbeta för Guds rike, verkar vara tomma ord? Hur mycket offrar jag av mina tillgångar, mitt anseende, min tid och min bekvämlighet för att Jesus skall bli känd och älskad?

Du måste, i ljuset av Guds krävande och klara bud, konstatera att svaren på dessa frågor i mycket är nedslående. Det finns så mycket slapphet, lättsinne, ängslighet och penningskärlek i ditt hjärta. Du kan därigenom förorsaka att människor i din omgivning inte tar dig och din församlings vittnesbörd på allvar, att de går evigt förlorade.

Vad är då att göra? Det gäller att inte efter en flyktig blick snabbt lämna Guds ords sanning om vem jag är och om Guds vilja med mitt liv. Det gäller att på allvar begrunda spegeln där man ser sitt verkliga ansikte framträda. Det gäller att i Guds ord se frihetens fullkomliga lag, att i tro leva av den sanningen, och med hela ens livsföring ”praktisera” sin bibliska evangeliska kristna övertygelse (1:25f). Frihetens fullkomliga lag är evangeliet om Jesus Kristus. Sanningen att Han fullkomligt, en gång för alla, frälst mig från synden i alla dess former. Synden som genererar sökande efter egen kortsiktig, ytlig bekvämlighet. Vilket är motsatsen till att i Jesu efterföljd hänge sig i Guds rikes tjänst för nästans väl och ve. Genom dopet och tron tillhör jag Jesus Kristus som i total frihet fullkomligt följde Helighetens och Rättfärdighetens lag i mitt ställe. Ordet som gett mig kunskap om detta Guds frälsningsverk har planterats in i mitt hjärta. Genom Guds nåd har den kunskapen blivit till en bekännelse att detta är sant. Tron på Jesus har därmed gjort mig delaktig av Guds eviga, goda liv. När jag så konstaterar hur mycket som ändå brister för att min livsföring fullkomligt trovärdigt ska vittna om Guds rike, får jag ta till mig följande sanning: Ordet jag speglar mig i påminner mig om att jag i Jesus Kristus är ren, rättfärdig och helig. Jesus Guds sons blod överskyler även oförmågan att vara så trovärdig som jag vill och borde vara. Det ankommer på mig att låta Guds ords ljus ge mig insikt om denna synd så att jag får bekänna den, förlåtas i Jesu namn och vandra bättringens väg.

Jag får se det som min storslagna livsuppgift att ivrigt och troget vittna om evangeliets sanning. Själva handlandet i tro på Jesus gör mig salig för att Jesus, som jag är förenad med, gör hela mig helig! (jfr 1:26). Jag får verka för att fler syndare skall ge sig tid att begrunda den gudomliga frihetens lag och i tro ta emot frälsning från synd och evig död till rättfärdighet och evigt liv.

Det är till kristna församlingar Jakob vänder sig.  Det är inte minst genom ett trovärdigt vittnesbörd i min kristna gemenskap kring Ordet, dopfunten och nattvarsbordet som Herren låter mig medverka till att göra Jesus känd och älskad. Må insikten om denna storslagna kallelse som den fullkomliga frihetens lag visar på, ge oss iver att inte bara vara Ordets hörare utan också dess görare!

Patrik Toräng
Pastor i S:t Markus i Lund

 

Vårt Kansli

Kansliet: 031-51 42 47
(bäst dagtid ti-fr)
Jakob Okkels: 076-236 52 24
Pg 11 36 63-9
Bg 5210-8131 (Givartjänsten)
Mer info på kontaktsidan

Kontaktpersoner

Bengt Ådahl, biskop:
070-876 06 40 (har semester 8/7–4/8, se denna länk)
Bengt Birgersson, provinssekreterare:
070-777 26 09

Sök på webbplatsen